ci vediamo tutti

jahopp.
nu var klockan 9.20 då.
jag har lämnat av barnen på skolan för sista gången.
sa hej då till Lisa imorse. sa hej då till Simona imorse. sa hej då till Andrea imorse.
igår träffade jag anice o petra för en sista ape på spritz vid navigli. sedan träffade jag a.
det är lite för många hejdå'n iklämt på ett halvt dygn för en liten klåda som inte är så väldans bra på't.
har iaf lärt mig att det är lättare om man säger "vi ses". även om det ibland är klurigt att intala sig själv att det är sant..

klockan 10 anländer min taxi till Linate. sen lär jag väl få hålla mig som attans för att inte kissa i byxan av nervositet att inte få ha med min övervikt. så mkt kläder o skor som jag fått göra mig av med nu, så förtjänar jag att få komma med!
nu ska jag väl... ta en sista espresso i mitt kök.





Anice som hon nog såg ut när hon var 12. --^



Jag vill inte att det ska ta slut.

Nu har jag EN vecka var. Det är helt bisarrt.
Jag vet ju att det inte spelar någon roll om jag är kvar eller inte, för det hela är över nu. Bara att det kanske inte känns eftersom jag inte drar Allra sist. Men Ändå så vill jag inte åka.
Kanske bara hålla kvar i stunden för ett slag.

Nu är det måndag. Tror familjen kommer tillbaka imorn. Har tagit det rätt filmjölk i helgen.
Fredags var jag först o såg på en som packade o hängde o kom med glada heja-rop.
Därefter traskade jag till Petra som bor nåt kvarter ifrån o hängde en stund tills vi kilade ut o svängde förbi OH NO! JOHN! o sa lite "Heey!" o pratade om livet.
Vi insåg att det har ändrats nu med tiden att alla börjar försvinna. Plötsligt var vi Två som stod där.
Lördags hängde jag först i parken med Anice o svettades lite, sedan släpade vi oss bort till California Bakery, åh du ljuva California Bakery, och låg där på stora kuddar o pratade om livet o andra dumma ting till åtta då jag åkte hem.
Fick senare en P som kom över, vi lagade middag o pratade om livet till klockan tre på morgonen.
Söndagen åkte till California Bakery klockan ett - stannade till sex, kollade i några affärer o gick sedan ner till Navigli o hittade en helt SMASHING! apertivo o pratade o skrattade så tårarna rann o vi fick kramp i magen.
Stannade där till någon gång efter tio då jag o P åkte hem till mig o somnade in till Twilight.

Jag vet att det var morsdag igår, jag gick o påminde folk, men kände eftersom jag mixat ihop det från början o grattat dig på morsdag den TIOENDE maj, då resten av världen förutom sverige hade det, så kände jag att en morsdaggratulation per år räcker.
Och bara en liten parantes, jag var lyckligare på det sättet jag omformaterade min helg. ok?
Kanske för att det förra gången jag var där var bland den värsta sitsen jag suttit i, eller kanske för att jag träffat människor som jag inte vet om jag någonsin kommer träffa igen, kanske för att de har varit mer än vad många någonsin varit, kanske kanske. Kanske att man inte resten av K's liv ska gå o sätta E i en mittemellan sitts. Kanske sluta oroa sig. kanske kanske.
Jag har sketet med pengar på telefon, o ja, ska försöka att slänga iväg sms. men jag glömmer helt ärligt.



ett litet square på Ticinese o en P som hoppar upp o ner.



skitig stad.



Den kändes lite filosofisk sådär när jag promenerade hem själv en kväll i förra veckan o lyssnade på Josh Ritter.



Cali B.



Livet är tufft ibland.



Den första kyligare kvällen på länge var lite oförberedd.


Om ni ursäktar, nu ska jag nog klä på mig o gå ut o möta världen.

RSS 2.0