claude

Nu ska jag tala om något väldigt jobbigt o jävligt för er.

Som många av er må veta har jag tidigare pratat om hur jag har problem med min magmun, och p.g.a detta fått uppstötningar/kräkningar som bara flugit fram när jag ätit. Ja, det låter och är väldigt äckligt.
Ja eller jag har tänkt att det var min magmun som var problemet.
Problemet har fortsatt även här och jag har blivit så fruktansvärt trött på det (det är inte det roligaste o få flygandes upp i munnen vid olägliga stunder o platser..)
Sedan pratade jag med Charlotte om det här, mer o mer då jag blev allt mer trött på det. Plus att jag konstaterade att jag fick det mer av vissa ting än andra.
Och det visade sig att hennes syster har en sorts intolerans med samma symptom o ting som jag får, det handlar om vad jag äter alltså. Jag har alltså möjligtvis Fruktos intolerans. Nån skit om att enzymerna eller nåt tjosan i magen inte kan bryta ner viss mat ordenligt o blabla.. Jag skall icke äta något med fruktos eller rör-socker i.
Jag beklagade mig idag över att jag typ inte kan äta någonting, vilket Charlotte då förklarade att hennes syster i princip faktiskt inte kan.
Läste att jag måste hålla mig ifrån högt kolhydrathaltiga ting, frukt o grönsaker, saker i största allmänhet med socker i, fritterat blablabla..
Till en början runt lunch satt jag mest o skrattade åt det, då det känns helt jäkla bisarrt. Sedan åt jag fritterad fisk+kött till middag o konstaterade att det funkar inte att låtsas som ingenting.

Så har jag nu fått veta att jag måste hålla mig ifrån dessa ting i två veckor för att se hur min kropp reagerar, därefter kan jag sedan sakta väldigt väldigt försiktigt prova på vissa lite mer osäkra saker för o se vad som funkar o inte.

Kul..

Tjolahelöj!

Just krängt lunch på uuuungefär en fjärdedels sekund.
Jag är busy woman denna vecka gott folk. Jag är inte bara au pair utan även promoter eller va funken man ska kalla det för, för Rodeo Magazine (som en gång i tiden fanns för oss falukorvare där hemma men nu bara finns på internet - tack vare denna där finansiella krisen. - www.rodeo.net .. May it rest in peace.) nu under Design Week.
Jag cruisar runt i Puma outfit (inte världens skönhet direkt, men kunde varit värre) i kvarteren o ler, kollar shyssta utställningar o spanar efter coooola människor att hoppa på.
Ja detta med en binge Rodeo's på armen då.
Jäkligt tjillat jobb ändå. Fast varmt så in i sketan.. speciellt när Claude körde ett gatlopp för att komma till en utelåst liten Lisa som satt på marken på gårdsplanen o hängde.
Nu ska jag snart hämta Lara o Matteo. Sen så fort Simona trillar innanför dörren ska jag slänga på mig mina fantastiska.. Puma grejor o flyga tillbaka till Rodeo, kila runt lite i kvarteren o sedan smyga runt på ett coctail party med bingen o försöka kunna berätta om tidningen... återstår o se hur det går. Men va tusan det är öppen bar! Och efteråt har vi ju iallafall pass så vi kan glida vidare runt på andra ställen.
Mycket händer i lilla Milano denna vecka.

Så även om jag är en busy woman kan jag inte direkt säga att jag klagar...

nu har jag inte riktigt mer tid, så vidare uppdatering om vad Claudette är ute på för hyss för bli en liten cliff-hanger.

Tschuss!
(berlin.. inte berlin.. berlin.. inte berlin..)

Sitter med mina skitiga fötter (varmvatten beredaren har pajat) vilandes på skolböckerna som ligger o dammar på bordet (jag har prov på torsdag) o jobbar mig neråt i min 2 kilos (!) lösgodis som jag fraktade med mig från långa landet falukorv.
Ja, två jäkla kilo. Eller nej, jag vill inte föra er bakom ljuset.. 1,8 kilo. 112 svenska kronor.. 5,90/hg.
Varje gång jag ser på min lille bebis (påsen, för den dönick som inte förstod) så är det något som kittlar till i hjärtat o mungiporna dras likt små magneter mot öronen.

---

Sådär långt kom jag för två dagar sedan, upptäckte nu att det sparats i utkast.
Det är ungefär så långt jag kommer varje gång, ett par meningar. Likadant med mail. Per che? Non lo so...
Anyway.
Jag är sådär kittlande lycklig idag. Det ösregnar ute efter att ha varit näst intill 30 grader för en tid, plus att jag har mitt första "test" (mest check för att se vad vi behöver jobba på) i kursen idag. Så egentligen går det inte ihop.
Men ni vet när man bara känner sådär att man nästan bumbibjörn-likt studsar fram o ler åt allting o det är som att allting är lite vackrare o lite roligare än vanligt.
Under påsk helgen var jag ju hos mormis, och jag okej en natt hos Emelie. Det var fantastiskt och kunde inte ha kommit mer lägligt på något sätt. Tro mig.
Men på något underligt sätt så började jag le sådär okontrollerat när jag landade på Malpensa och reste mig upp för att ta ner handbagaget o såg att den italienska kvinnan som suttit framför mig suttit med solglasögonen på.
Jag var tillbaka. Jag var hemma igen.

Det är lite så det känns nu. Jag har startat ett liv här nu, på alla olika fronter så har jag nu en italiensk version av mitt liv. Sedan kan jag ibland, när jag sitter på min stjärt, lyssnar på musik o filosoferar, jämföra de olika kategorierna med de svenska verisionerna. Det är rätt underhållande.
Men missförstå mig inte älskade ni, jag vill inte stanna en stund längre än jag har tänkt mig, ånej.
Jag fruktar redan majmånad då mitt liv kommer börja brytas i bitar, som när man tar första tuggan i ett kex o allt börjar brytas sönder i större eller mindre bitar.
Somliga ting som är stationerade i Italien, här i Milano, kommer jag ha kvar tills jag överger det.
Men mina nära o absolut kärste kamrater avslutar sin tid.. Och skillnaden med dessa jämte när man sa toodiloo till nära o kära hemma, är att man inte vet när man ser dem igen.
Hade jag ett samtal med Mama Ash härom kvällen över en röding om hur de man har här blir så mycket starkare än när man vanligtvis får nya vänner, de inte bara är vänner, de är likt ens familj också. Ens stenar som håller en på plats på någe vis.
Och värst av allt, man vet aldrig när man får se varann igen. Man bor i helt olika delar av världen.
Som möjligt känt så är Katja Claude Klefbeck även absolut värdelös på farväl. Då menar jag Fullkomligt värdelös.
Så hur jag ska få ihop det vette katten. Får väl ty mig till det jag har kvar här..

Borde nog bläddra lite i min italienska bok nu.. bra grej.