Hitler-Nanny vs. Schizo-barn
Idag är båda barnen hemma. jackpot.
Hursom så ska de ha massa medicin (hypokondriskt land). Inte bara alvedon här inte.
Så imorse när det vaknade var det dags för mig ett få i dem antibiotika.
Lara slängde i sig den på två röda & frågade om hon kunde få mer. (Den luktar bubbelgum)
Därefter var det dag för Matteo.. han var inte lika pepp på medicinen.
Han skrek o vägrade vägrade vägrade. Jag höll honom i mitt knä o försökte få honom o ta den men han sprattlade som om jag var elektriska stolen.
Så jag konstaterade att den guckan skulle ner i hans söta lilla hals var jag tvungen att ta i med hårdhandskarna:
Jag tog honom i knät igen, körde en bensax om hans ben, höll fast båda hans armar med en arm och satte hans huvud mellan min arm o mitt bröst. Han var fast. Han skrek självfallet livet ur sig.
Så hällde jag försöktigt ner medicinen i hans mun.
Direkt efter släppte jag taget om honom o berömde honom o förklarade att det var över. Han skrek fortfarande.
Bara att denna gång tjöt han: IGEEEEEN IGEEEEN!!
jag förstår om ni efter detta inte vill överlämna edera barn i min händer.
Hursom så ska de ha massa medicin (hypokondriskt land). Inte bara alvedon här inte.
Så imorse när det vaknade var det dags för mig ett få i dem antibiotika.
Lara slängde i sig den på två röda & frågade om hon kunde få mer. (Den luktar bubbelgum)
Därefter var det dag för Matteo.. han var inte lika pepp på medicinen.
Han skrek o vägrade vägrade vägrade. Jag höll honom i mitt knä o försökte få honom o ta den men han sprattlade som om jag var elektriska stolen.
Så jag konstaterade att den guckan skulle ner i hans söta lilla hals var jag tvungen att ta i med hårdhandskarna:
Jag tog honom i knät igen, körde en bensax om hans ben, höll fast båda hans armar med en arm och satte hans huvud mellan min arm o mitt bröst. Han var fast. Han skrek självfallet livet ur sig.
Så hällde jag försöktigt ner medicinen i hans mun.
Direkt efter släppte jag taget om honom o berömde honom o förklarade att det var över. Han skrek fortfarande.
Bara att denna gång tjöt han: IGEEEEEN IGEEEEN!!
jag förstår om ni efter detta inte vill överlämna edera barn i min händer.
Kommentarer
Postat av: mamma
Italien är ett problem med hög resistens numer mot antibiotika minns jag att Veronika sa när jag var tacksam över att gå till apoteket, säga jag har ont i halsen och en kur över disk.
Kram
Postat av: rigmor
Kära Katja,
tänk vad roligt det är att läsa bloggar, har fått nya vanor sen du och cilla började skriva, först läser jag cillas, sen din, sen lägger jag lite patiens, o sen kollar jag min mail. O sen gör jag i bästa fall nåt annat.
Jätteroligt följa ditt liv i Milano. Kram på dej.
Trackback
