Ho pensato
Förlåt.
Jag har varit bort ett tag nu. Från blogg, mail, skype, sms, samtal..
Saken är den att under veckan som gått har jag knappt varit hemma. Eller jo när jag jobbat men inte mer.
Igår var jag hemma för hade planerat en "tänker inte göra ett dyft, förutom det jag måste"-dag.
Ja, det var tills jag av någon korkad anledning erbjöd mig att ta ut Bianca, trots hällregnet.
(Hade troligtvis inte riktigt alla muffins i korgen när jag yttrade de orden)
Hade bara slängt på mig strumpbyxor o lätt klänning efter duschen innan jag kom på mitt uppdrag.
Därefter tänkte jag mig bara ett mini-varv runt kvarteret så hon fick tömma lite, men inte mer.. slå slängde bara på mig lilla skinnjackan o skuttade ut. Väl ute konstaterade att jag var förbaskat trött på det varvet så tänkte att jag skulle gå till parken o tillbaka. Vid parken blev jag nyfiken att kika in på en gata bara för att se vad som fanns där. Hade en idé om att jag bara skulle hålla till höger så skulle jag komma hem.
Jag kom inte hem.
Efter en & en halvtimmes "Runt det här hörnet är det nog!" gav jag upp o frågade en gammal man om åt vilket håll parken låg.
Han såg på mig som om "Va fasen gör du här borta om du ska till parken?!" o förklarade vägen.
Jag halvt sprang vägen o sedan hem med vatten som räkte över vaden o en korkad hund i släptåg.
När jag kom hem var jag dyngsur o stelfrusen, trots mitt gigantiska paraply.
Därav blev det inte att jag skrev, mailade, ringde igår som planerat.
Hursom.
Bergen.. jodå, jag överlevde faktiskt. Även om jag mest malde sönder den lilla hjärnkapacitet som jag måtte haft kvar efter att ha suttit i boendet med två småbarn, genom att se på SATC, FashionTV & World fashion channel.. (ni vet sådant där som verkligen håller hjärnan i trim..)
Det fanns inte så mkt att välja mellan mitt på dagen.
Men jag åkte skidor två gånger o var glad. Och åt trevliga middagar med familjen. Och åkte en kväll till Chamonix o käkade på ett ställe med en svenskfamilj de känner (även om jag inte direkt pratade med dem sådär överdrivet mkt).
Såg mycket film på datorn på kvällarna.. bland annat The Wrestler & Into the wild, som jag må säga gjorde mig mkt tillfredställd bägge tu.
Annars har jag tänkt.. o tänkt.. o tänkt.. på allt. Typ, framtiden exempelvis. Vad man ska göra med sitt liv. Har vridit mig ut o in.
Jag vet inte riktigt om jag kan säga att jag kom fram till så mkt eller om jag mest bara malt olika ting om o om igen.
vet inte... men det var ganska skönt iaf.
så, nu har jag iaf givit ett litet livstecken.
Tror jag kommer kunna återkomma lite senare i eftermiddag. Nu ska jag kila ut i regnet ännu en gång o hämta den där lilla blonda saken på dagis.
FYI, madre o padre i huvudsak, ikväll ska jag ut o käka indiskt med Ashlee så kommer inte riktigt vara närvarande för samtal. Eller isf när jag kommer hem, men det vet jag inte när så..
jaja.
bacibaci.
Jag har varit bort ett tag nu. Från blogg, mail, skype, sms, samtal..
Saken är den att under veckan som gått har jag knappt varit hemma. Eller jo när jag jobbat men inte mer.
Igår var jag hemma för hade planerat en "tänker inte göra ett dyft, förutom det jag måste"-dag.
Ja, det var tills jag av någon korkad anledning erbjöd mig att ta ut Bianca, trots hällregnet.
(Hade troligtvis inte riktigt alla muffins i korgen när jag yttrade de orden)
Hade bara slängt på mig strumpbyxor o lätt klänning efter duschen innan jag kom på mitt uppdrag.
Därefter tänkte jag mig bara ett mini-varv runt kvarteret så hon fick tömma lite, men inte mer.. slå slängde bara på mig lilla skinnjackan o skuttade ut. Väl ute konstaterade att jag var förbaskat trött på det varvet så tänkte att jag skulle gå till parken o tillbaka. Vid parken blev jag nyfiken att kika in på en gata bara för att se vad som fanns där. Hade en idé om att jag bara skulle hålla till höger så skulle jag komma hem.
Jag kom inte hem.
Efter en & en halvtimmes "Runt det här hörnet är det nog!" gav jag upp o frågade en gammal man om åt vilket håll parken låg.
Han såg på mig som om "Va fasen gör du här borta om du ska till parken?!" o förklarade vägen.
Jag halvt sprang vägen o sedan hem med vatten som räkte över vaden o en korkad hund i släptåg.
När jag kom hem var jag dyngsur o stelfrusen, trots mitt gigantiska paraply.
Därav blev det inte att jag skrev, mailade, ringde igår som planerat.
Hursom.
Bergen.. jodå, jag överlevde faktiskt. Även om jag mest malde sönder den lilla hjärnkapacitet som jag måtte haft kvar efter att ha suttit i boendet med två småbarn, genom att se på SATC, FashionTV & World fashion channel.. (ni vet sådant där som verkligen håller hjärnan i trim..)
Det fanns inte så mkt att välja mellan mitt på dagen.
Men jag åkte skidor två gånger o var glad. Och åt trevliga middagar med familjen. Och åkte en kväll till Chamonix o käkade på ett ställe med en svenskfamilj de känner (även om jag inte direkt pratade med dem sådär överdrivet mkt).
Såg mycket film på datorn på kvällarna.. bland annat The Wrestler & Into the wild, som jag må säga gjorde mig mkt tillfredställd bägge tu.
Annars har jag tänkt.. o tänkt.. o tänkt.. på allt. Typ, framtiden exempelvis. Vad man ska göra med sitt liv. Har vridit mig ut o in.
Jag vet inte riktigt om jag kan säga att jag kom fram till så mkt eller om jag mest bara malt olika ting om o om igen.
vet inte... men det var ganska skönt iaf.
så, nu har jag iaf givit ett litet livstecken.
Tror jag kommer kunna återkomma lite senare i eftermiddag. Nu ska jag kila ut i regnet ännu en gång o hämta den där lilla blonda saken på dagis.
FYI, madre o padre i huvudsak, ikväll ska jag ut o käka indiskt med Ashlee så kommer inte riktigt vara närvarande för samtal. Eller isf när jag kommer hem, men det vet jag inte när så..
jaja.
bacibaci.
Kommentarer
Postat av: mamma pappa johanna albin
läst blogg ihop, roligt med att veta lite igen. Vi kan också tipsa om en blogg, monte papa heter den, hittills bilder ung.
Albin just tagit ett dopp. vi hörs baci baci
Trackback